Havsöring

En art som du kan ta på många sätt.

Det går med, fluga, mete, spinn. Det går från land, båt och is både med mete och pimpel. Nedan har du lite utrustnings- och möjligen lite platstips på vad som kan vara till nytta för dig som startar upp ditt fiske efter havsöring...

Spön

Du behöver vid spinn och haspel, spön på runt 8-11 fot. De behöver inte vara särskilt styvt, utan du bör använda ett mjukt helparaboliskt, eller  halvparaboliskt. Detta eftersom du troligen använder dig av flätlina, så får du en bra krokning, även med ett mjukt spö. Det mjuka spöet hjälper sedan till att ta upp knyckarna från den snabbt rusande öringen utan att det blir max påfrestning på kroken. Vid mete efter öring så kan du med fördel använda samma spö.

Eftersom det vid öringsfiske nöts en hel del med spöet, så bör detta spö om något spö vara av bra kvalitet, samt vara lätt. För du står en del och harvar under en dag på öring. Vikt och kvalitet betyder en hel del i detta sammanhang. Fiskar du från land och har öppet runt dig, så går det också med ett längre spö, upp till 11-12 fot. Du får bra kast, kanske lite större problem vid håvningen. Men det kan man ta.

Om vi jämför tex med mete i olika slag, och om du vill ha ett eller flera spön för enbart mete, så behöver dessa inte ha samma höga kvalitet och låga vikt som ditt haspel- eller spinnspö, eftersom metspöet ligger och vilar större delen av tiden...

När det gäller flugfiske med flugspö efter kustöringen så återkommer vi med information framöver...

 

Rullar

Du har att välja på flug- haspel eller multirullar.

Vid fiske med haspel så bör du tänka på vid ett eventuellt nyköp, att det kan vara bra med en sk. "fighting-broms". En broms som göra att du kan reducera bromsverkan snabbt om öringen rusar. När det blir en hugg så gör du mothugg, sedan så slår man bara till spaken, och du har då släppt på bromsen när öringen börjar rusa. Det innebär att du kan ha bägge bromsarna rejält åtdragna för mothugg, men snabbt reducera vid rusning...

MULTIRULLAR är lite svårare att kasta lättare beten med. Men när man väl kan tekniken, så har du en kanonrulle att drilla fisken på...

HASPELRULLAR är det som är det smidigaste vid öringsfiske i skärgården. Det jag tycker om på en haspelruller för havsöring, är en s.k. Fightingbroms. Det är den spak som sitter ovanför bakre bromsen (se bilden) på haspelrullen. Genom att bara slå till den när det är en öring som rusar så reducerar du blixtsnabbt bromsverkan till omkring hälften.

Inget skruvande på bromsen när det är lite panik. Du får en lätt och bra Shimano med fightingbroms,  vilket jag rekommenderar, för runt 800-900 kr. Väl använda pengar och en rulle som håller för nötande.

FLUGRULLAR är rätt okomplicerade saker. Det är ingen särskild utväxling på rullen. Det finns knarr och det finns frispole. Det är i princip ett ställe att ha linan. De är inte särskilt högt utvecklade, utan har ett högt pris för att vara ett linförråd. Tag här en rulle till ett överkomligt pris för ditt fiske. Skulle du senare, när du fastnat för flugfiske, vilja ha något mer vässat så kan du lägga pengarna på det då...

 

Linor

Det absolut mest troliga äratt du använder flätlina om du använder ett haspel eller kastspö. Det är linor som är stumma och  som ger bra kontakt och mothugg. Du kommer att känna minsta slackning i linan om en öring är där och petar till draget. De dimensioner som du kan tänkas använda bör ligga någonstans mellan 0.14-0.21. Grövre behövs inte. Runt 0.17mm är en rätt okay dimension. Flätlinorna är starka linor. Här är det dock av intresse att lägga lite mer pengar på en bra lina. En del billigare flätlinor har en tendens att brista i tunnare dimensioner, eller lätt fransa upp sig. Om själva coatingen av plast släpper är inte hela världen.

Du får bara en mjukare lina, kanske lite mer utsatt för nötning förstås. Men om det är så att själva linan fransar sig; byt märke. Fireline ställer sällan till problem. Inga luftknutar som vissa andra linor kan ge i utkast. Det tar också lite längre tid att "tvätta" bort coatingen på Fireline mot många andra linor. FireLine är bra. Tänk på att du kan vända linan efter 1-2 säsonger, så räcker den längre...

Fluorocarbon; här sticker jag ut hakan lite. Den bör man se upp med.  Efter att testat drag och nötningsstyrka på några av dessa linor  så kan jag inte säga annat än; skräp. Jag fick av en handlare för 30 år sedan lära mig ett nötningstrick på lina  med en handduk vilket jag testat på alla typer av linor och kvaliteter, under lång tid och har testat metoden på upp till 0.70 nylon .

Nylon; brinner relativt snabbt av. Flätlina; nästan helt omöjligt att få av. Fluorocarbon; behöver väldigt lite nötning, klart sämre än nylon. Att tro att det skulle vara just att den inte syns så mycket i ett vatten är att ge den för mycket poäng för att använda den. Vad det än månde vara, havsöring, gös, gädda, abborre, lake eller multe, ingen av fiskarna bör kunna se eller inse vad en lina är, och inte  under de förhållanden som vi har i svenska vatten.

Fluglinor finns det en mängd olika för olika ändamål. Det finns flytande, det finns sjunkande. Det finns linor för olika spölängder och aktioner. Men som vi sa ovan, så återkommer vi om flugfisket med flugspö vid kusten...

 

Drag

Här har du en uppsjö av drag. Det är alltså oftast skeddrag och wobblers som används vid kusten. Som skeddrag oftast långsmala Tobis-liknande drag som är lätta att kasta, samt kustwobbler, de flesta utan sked,  också de lättkastade. Tänk möjligen på att långsmala drag oftast sjunker fortare, breda eller tjockar drag (vickewobblern) sjunker långsammare. Kan vara bra att ha i bakhuvudet beroende på hur grunt det är, om det är från land eller båt du fiskar.

VICKE-wobblern (överst) är ett fångstsäkert drag. Det är billigt, det är mycekt lättkastat, även i motvind, det går högt och fint i vattnet, går att ta hem långsamt utan att det går i bottnen, samt sjunker långsamt, horisontellt,  vid vevstopp. Ett bra måste-drag som bör finnas med i en draglåda.  Bra vid landfiske.

HÄXAN, SAMBA, SANDGRÄVLINGEN och andra långsmala drag är också bra kastmaskiner, även i motvind. Sjunker kanske lite snabbare, men är fångstsäkra. Ett måste vid landfiske.

SKEDDRAG. Här finns det ett rejält utbud också. Se på formen, vad de är gjorda av, så får du en uppfattning om hur de kan tänkas gå i vattnet. En del handgjorda drag med epoxi är bra drag, dock känsliga om de slår i stenar eller klippor vid utkast.

Försök att få till ett blandat urval av färger och vikter. Det kan ibland behövas lite tyngre drag, kanske upp mot 30 gram. Det kan vara bra när det är lite djupare, eller du behöver komma ut en bit från land med draget i motvind.

När du kör spinn och är vid grynnor som bryter i dagen, så kasta gärna i skummet vid brytningen, och på grundvatten runt grynnan. Där kan du ha öringen gå och noppa lite bland småkräftor och tångräkor...

 

Färgval, vatten,  teknik  och platser...

Ja, det hänger en hel del på hur vattnet ser ut för dagen, samt hur vind och vågor rört sig och rört upp slam eller ej. Fiskar du på sand- och lerbottnar en dag efter stark vind, då kanske det är idé att prova långsamma, färggranna, drag som hinner upptäckas.

Är det kallt och klart i vattnet så är det  oftast bra sikt. Då kanske ett drag som rör sig lite hetsigare går bättre, samt att du kan ta ett mörkare drag. Har du betesfisk som strömming och tobis i närheten, välj drag med blått och grönt i. Gärna långsmala drag som påminner om den fisk som öringen jagar på platsen.

När vattentemperaturen stiger upp mot 8-12 grader inne i vikar och grundområden, så börjar öringen gå djupare och söka svalare områden. Har du då strömming inomskärs, prova djupare, gärna med silverfärgade drag eller rent av med mete med strömming på kroken.

Om du går från land, sök upp ställen där du har en vik, gärna med grus och sand, som har en djupkant utanför. Ser du sk. "Leopardbottnar" stora fläckar med tång, sand och sten, fiska där. Det är heta platser. Det verkar som om öringen vill kunna gå snabbt från djupt vatten in på grunda vikar, så grunda vikar med stora djup utanför är att föredra. Har sedan bottnen där inslag av större tångområden och olika storlek på stenar i vattnet så är det perfekt. Lägg lite tid där.

När du vevar in ditt drag, gör vevstopp i 1-2 sekunder emellanåt. Ungefär vart fjärde till femte vevtag, sedan stannar du och låter draget sväva eller sjunka beroende på beskaffenhet. Oftast kommer hugget just när betet stått still någon 10-dels sekund, eller när du startar invevningen igen.

 

METE

Här kan du använda dig av de vanliga flötena till gädd- och gösmete om du metar med , samt de tackel som vi skrivit om där.

Du kan även använda dig av de långkastande flötena, bombarda. De har en mycket bra kastlängd, god precision och finns i färger som gör dem lätta att se. Kastar bra, du kommer långt, samt fina att ta hem.  De flytande bormbardorna finns b.l.a. i rött, fluogult och ev grönt samt även genomskinliga. Det som kan rekommenderas är att ha ett par i olika färger för olika ljus på vattnet och himlen. Rött ses ofta bra, men kan i vissa ljuslägen "försvinna", vara svåra att se, då brukar gult vara bra. När det skymmer så kan faktiskt ett svartmålat bombarda kontrastera mycket bra mot stilla blankt, vatten.

Om du har flötet sittande på en med beteslås och lekande avtagbar tafs så kan du snabbt skifta flöte. Under flötet kan du ha ytterligare en tafs i beteslås. Det är den till kroken. Där kan du ha olika längder och krokstorlekar på tafsarna. Du kan då snabbt byta tafsar. Ha små lekanden och beteslås, så de inte påverkar tyngden så mycket på tafsen. Du har en teckning lite längre ner. De sjunkade och svävande bombardorna är ofta genomskinliga eller grå-svarta, en del kan du fylla med vatten till en vikt du tycker är bra.

Att de är flytande,  sjunkande eller svävande gör att du kan använda dem verkligt effektivt beronde på vattendjup. Veva hem dem som ett vanligt öringsdrag, och bakom flötet har du sedan tafsen med krok och räka eller en större fluga, sk. zonker eller haröra. Det är flugor som rör sig mycket fint vid stilla hemtag av bombardan.

Prova gärna i strömsatta kanaler, utanför uddar där det är strömmande vatten, i vikar där det är runt 1-2 meter djupt, och med stora djup utanför viken.

 

PVA och agn till bombarda...

Räka är ett bra all-roundbete för öring. Du kan bottenmeta eller flötmeta med bombardflötena vi talade om ovan. Om du använder flätlina så kan du längst ner som tafs använda 0.30-0.34 nylon. Den tar skrapningar mot stenar bättre, samt  så har du lite fjädring i den och den trasslar sig inte lika lätt vid utkasten som om du har flätlina i botten. Om du ändå har problem med att det hänger sig i utkasten, tag lite hjälp av karpmeterna. Köp dig pva-tejp. Knyt med ca 10 cm pva-tejp fast din angnade krok eller fluga mot huvudlinan. Efter några sekunder (beroende på vattentemp) när tacklet slår i vattnet så löser pva-tejpen upp sig och tacklet är fritt för hemtagning. Det brukar vara ca 20 meter i en spole. Den räcker säkert många  säsonger, kostar max en femtiolapp. Tänk på att vara torr om fingrarna, annars löser den upp sig när du knyter.

Du kan tex använda maggot, tångräkor du plockar i tången, eller vanlig räka samt bundna flugor. Om du använder räka, så kan du använda enkel eller trekrok. Har du enkelkrok, så tag gärna en som har "taggar" på skaftet, så sitter räkan bättre. Om du använder trekrok, sätt på ett litet lekande överst på tafsen, ett i storlek 8-10. Sedan gör du tafsen ca 40-70 cm lång. Du kan nu ta bort lite av spröten på räkan, trä lekandet genom magen på räkan och ut genom ryggen.

Efter det kan du dra ned räkan på kroken, enkel krok eller trekrok, stl 2-6, tar du trekrok så sitter denfint på  nästan alla 3-kroksspetsarna. Vik den så att spets alltid är fri. Den klarar nu många hårda utkast. Använder du mindre krokar, 6-10, så kan du hänga på ett gäng maggot, det är ett ypperligt bete. Även små tångräkor om du kan plock lite i kanten.

Om du använder dig av svävande eller sjunkande bombarda, som kastas och används som ett drag, prova då en tafs på ca. 70-100 cm i nylon 0.30-0.34 under bombardan. Där knyter du fast en zonkerfluga, av haröra, som rör sig fint under vattenytan, eller kanske agnar med en bit räka som får vara som dragbete...

Tag hem zonkern stötvis, stanna, drag i gång igen, stanna, låt sväva eller sjunka lite. Prova att öka hastigheten, och omvänt verkligen sakta mellan varven. Detta för att testa vad det är för dagen som kan få öringen till hugg...